Snurra i samma mönster och tro på en magisk förändring

Många som är insnärjda i en destruktiv relation snurrar och snurrar efter samma mönster och gör samma val - men förväntar sig en förändring.

  • Även om jag har snurrat i det här på exakt samma sätt år efter år, så räknar jag med ett en dag ska det blir ett annat resultat än vad som visat sig hittills!
  • Även om min partner lovar en förändring gång på gång och inte genomför den, så tror jag att om jag bara pratar med min partner om en förändring och visar hur engagerad och bra jag är, så kommer han att förändra sig.
  • Även om jag har varit ihop med en person tidigare som betedde sig exakt på det här sättet och aldrig förändrade sig (det slutade med fruktansvärd smärta över att ha slösat så mycket tid på en person som bara lovade förändring i ord utan att visa det i handling) så är jag övertygad om att den här mannen kommer att förändra sig...till sist. 
  • Även om den här personen tillfogar mig mycket besvikelse och smärta så är han ändå den jag behöver för att känna mig hel, så jag kommer att försöka genomföra en förändring...igen, igen och igen. 
  • Även om personen jag var tillsammans med behandlade mig väldigt illa, även om han var svekfull, elak, inte visade mig omsorg, utnyttjade mig för sex när det passade honom...så älskar jag honom. Jag går tillbaka till honom och tror att han nu äntligen har kommit till insikt och mognat.

Att snurra i samma mönster på det här sättet och ändå tro på en förändring som bygger på att en partner lovar om och om igen lovar i ord att han ska förändra sig men inte gör det, är att bjuda in till att bli dåligt behandlad. 

Många frågar, om och om igen  
"Men hur kan han/hon göra så?" 
Svaret är ”För att DU visar att han/hon kan!" 

Många kontrar med att säga att de minsann har satt gränser, för det har hotat att lämna sin partner massor med gånger och också varit väldigt arga. Men faktum är, att så länge vi använder oss av ord utan att följa upp dem i handling och verkligen stå fast vid dem - så är allt kämpande och allt engagemang utan mening på det sättet att det skulle leda till en förändring. Det leder snarare till att bli ännu mer intrasslad och insnärt och att tappa energi och kraft till sådant som verkligen skulle ge en möjlighet att må bra.

Vi vet att den dagen vi inte gör det möjligt för en person att behandlade oss på det sätt han eller hon kräver, så finns hotet om att personen inte vill vara med oss längre. Det gör att vi har två val, att antingen stå upp för oss själva och lämna en relation med en människa som beter sig på det sättet - eller så stannar vi kvar och anpassar oss samtidigt som vi många gånger kämpar om en förändring.

Vi håller kvar i "bindningen" genom att hela tiden hålla uppe hoppet om en förändring. Motparten är i sin tur inte alls intresserad av en förändring men intresserad av att vi sprattlar lite i försök till motstånd för att sedan ge med oss - det kickar upp känslan av att ha makt och kontroll, att vara oemotståndlig. 

HUR EN SÅDAN HÄR CYKEL KAN SNURRA
Det kan vara när två partner är tillsammans men där en av parterna har en egen agenda, det vill säga vill att se till att partnern ger honom eller henne det han eller hon vill ha/behöver/kräver, samtidigt att sedan själv ge så lite som möjligt tillbaka. En sådan här person, som tar, kan redan ha lämnat relationen vilket i stort sett alla vet utan den han eller hon haft en relation med, för han eller hon SÄGER inget till sin partner om det...men visar det i HANDLING. 

Om vi frågar en partner som beter sig illa vad det är som gäller kan en sådan person förneka att det är någon ändring som skett, inte mer än att det i så fall har med oss att göra och att vi måste bli bättre, sluta att vara si eller så osv...om vi bara blir "rätt" så kommer vår partner behandla oss väl. Det gör att vi anstränger oss och ger ännu mer för att vara till lags och uppfattas som "rätt", medan den andra personen som inte är i relationen endast steppar in i relationen lite ibland för att slänga till en smula - och den där smulan slukar partnern och förstorar upp betydelsen...att nu blev vi "rätt" och fick äntligen vårt härliga och efterlängtade bröd!

Allt detta är så klart perfekt för den de personer som vill ta vad de vill ha och i gengäld ge så lite som möjligt tillbaka. Det är ju jättebra för en person som inte vill ge mycket att vi står där och tindrar med ögonen för en smula, samt öppnar upp och ger allt vi har i gengäld. 

Man kan ju tro att en sådan här person, som tar, inte skulle bry sig om vi verkligen sätter stopp för allt givande till dem, det vill säga att vi sätter upp en tydlig gräns, installerar en riktig dörr och låser för dem istället för att ha en svängdörr. En sådan här typ av person, som tar utan att vilja ge tillbaka, vill vara den som bestämmer och sätter reglerna, samt gillar att ha personer runt sig som han eller hon kan räkna med...som ger mycket och nöjer sig med väldigt lite tillbaka. Detta gör att den person som tar plötsligt använder massor med stora ord om att nu har han eller hon nu verkligen förstår allt, nu ska han eller hon förändra sig och så fort vi går på allt detta...vilket kan gå snabbt om vi är utsvulten och hungrar, samt är rädda för att förlora vår partner...så återgår allt snabbt till det ursprungliga mönstret.

  1. En person beter sig väldigt illa, missbrukar, utnyttjar och kör över dig.
  2. Du äger ifrån att nu är det nog, stålsätter dig och säger att nu är det 
  3. Du kan inte blockera honom eller henne henne, för du vill se om partnern bryr sig eller inte.
  4. Partnern hör inte av sig och du bryter ihop‚ du betydde inget! Hur kan han eller hon bara gå vidare som ingenting har hänt?
  5. Du har noll fokus på dig och ditt liv...för det känns inte som att du kan leva och må bra på egen hand -  fokus är på hur partnern kan gå vidare med sitt, hur han eller hon kan må så bra.
  6. Partnern kontaktar dig, du får ett sms som om ingenting har hänt, något nonchalant och vardagsaktigt - men du går igång!
  7. Du blir lättad och HOPPFULL. Plötsligt känns det som att livet får färg igen.
  8. Du svarar på meddelandet och du ger din partner känslan av både bekräftelse och kontroll - du finns kvar, fast du sa att du inte skulle det.
  9. Din partner tar vad han eller hon vill av dig för stunden, det kan vara så enkelt som att bara sitta och skriva intensivt om längtan och sex, det kickar upp motparten att du inte kan stå emot, att du känner så starkt...trots allt...och det kickar upp dig att han eller hon fortfarande...trots allt...vill ha dig!
  10. Efter konversationen blir det plötsligt tyst, partnern hör inte av sig på några dagar och svarar inte heller när du skriver.
  11. Du känner dig sårad, illa behandlat, ledsen och ångestfylld.
  12. Partnern hör av sig som ingenting har hänt, vill ta upp konversationen där ni slutade.
  13. Du känner hur ångesten och oron stillas, partnern vill fortfarande ha dig, har inte glömt dig - du blir HOPPFULL.

och sedan börjar det om...

  1. Partnern ringer/sms:ar.
  2. Du som har mått så dåligt och varit så rädd och tampas med känslan av att han bara utnyttjat dig, känner dig nu lättnad över att partnern hör av sig. Kanske har han eller hon saknad dig, äntligen inset hur illa han eller hon beter sig och nu vill förändra sitt beteende och visa hur mycket du betyder för honom eller henne.
  3. Du svarar och är öppen för kommunikation och närhet igen. Du tror ni har ömsesidig sex, att ni har intimitet när det egentligen handlar om intensitet. 
  4. Partnern blir elak och lämnar dig helt kallt innan du ens kommit upp ur sängen.
  5. Du förstår inte hur det som precis kändes så innerligt och hett kunde svänga och bli så smutsigt, utnyttjande, elakt och kallt. Du står inte ut med de känslorna och vet inte hur du ska hantera det. Så istället för att ta itu med dem och blockera alla möjligheter för den här personen att kontakta och komma i närheten av dig igen - så ligger du i fosterställning med knäppta händer och ber "Snälla Gud, gör så att han eller hon kommer tillbaka! Gör så att det blir bra igen, så som det var i början!"

Att snurra i en sådan här cykel leder endast till ständiga besvikelser och vi tappar energi och hälsa. Det blir helt obegripligt för dem som står oss nära att se hur vi snurrar i den här cykeln, hur vi om och om igen beter oss på ett sätt där vi i princip lika bra skulle kunna stå och banka huvudet mot en vägg. Vi kommer ingen vart, vi beter oss destruktivt och vi utsätter bara oss själva för skada. 

Vi kan snurra i en sådan här cykel år efter år
Det spelar ingen roll hur många gånger vi sänkt, missbrukas och blir besvikna. Så fort partnern tar kontakt så börjar processen om där hoppet tänds. Vi upplever tillfällig lättnad. Vi tänker att vår partner kan ju inte med att göra om samma sak igen, vi ser ett slut på allt det hemska. Men partnern ser bara en öppning, för vi öppnar upp för en omgång till. 

Partnern har inte lärt sig något alls, det spelar ingen roll om han eller hon säger det i ord, för i handling kommer han eller hon visa att det är samma mönster, samma snurr. 
Vi visar också att vi inte har förändrats, att vi är tillgängliga och öppna. 

Ännu en gång kommer vi få känna av att relationen inte förverkligas och ramla ner i ångest och förtvivlan - igen.

Alternativet för att bryta en sådan här cirkel är att kliva ur den och sedan säkra upp för oss själva så att vi inte dras in eller hoppar in i den igen.

Så länge vi inte lösgör vår inre knut av rädsla och ångest så kommer vi att välja strategier som blir destruktiva och bakåtsträvande, för vi kommer att snurra i något som inte är bra för oss - allt hellre än att möte vår inre rädsla. Istället för att orka ta in och se vad som verkligen händer, se hur saker och ting hänger ihop, så kommer vi att bryta en destruktiv och osund helhet till små, små, små skärvor. Vi kommer att lyfta fram en skärva som vi tycker är fin, kanske ett minne om hur vi hade det i början, och ladda den med massor av magi. 

Att snurra i ett sådant här mönster är ett klassiskt exempel på hur vi kommer göra oss upptagna från att umgås med människor som bryr sig om oss på riktigt, liksom att vi kommer att nöja oss med att ha det väldigt dåligt och känna mycket smärta...bara vi får lite magi av den person som tillfogar oss smärta så lever vi på det.


Text
Julia
TuvaForum