Längtan!

Här är en text från onlinekursen  "Dejta och inleda relationer mer medvetet".
>> Till kurssidan

DEN HÄR TEXTEN HANDLAR OM LÄNGTAN
Det finns många nivåer av närhet. Men den här kursen handlar om de möten när det omedelbart tänds en gnista mellan två personer. Dessa möten som får oss att känna att det inte finns några val, att vi faller och följer med. Det handlar om möten när vi tappar förnuftet och känslorna tar över, vilket gör att vi inte tänker på vilka risker det är vi tar.

Blixtsnabbt fattar vi ett beslut om att personen som står framför oss är den rätte/rätta mannen/kvinnan för oss - allt baserat på personen kroppsspråk, utstrålning och ögonkontakt. När vi ser den här personen i ögonen så får vi känslan av att vi redan känner varandra, personen känns bekant på något sätt - vi känner en känsla av déjà-vu. Det känns som att det här är personen vi har väntat på, vi har träffat vår andra hälft och vi är nu kompletta - äntligen! 

Vi känner stark spänning och härliga känslor som får oss att tänka att vi nu äntligen har träffat rätt person för oss. Hjärtat öppnar sig på ett sätt som vi kanske aldrig har varit med om tidigare (eller så har vi varit med om det tidigare och saknat att känna lika starkt igen.) Vi tvekar inte, vi funderar inte fram och tillbaka - utan vi ger oss hän och allt sker så snabbt. Det är som att den gräns vi har mellan oss själva och andra försvinner med just den här ”rätta” personen - vi blir till ett.

I ett försök att hitta en väg genom allt som sker i snabba kopplingar mellan två personer, så börjar vi med det mest basala som handlar om längtan.

I stort längtar vi alla efter tillhörighet, bekräftelse och kärlek. Genom livet kan vi träffa på många potentiella partners som skulle kunna vara "rätt" för oss, men vi upplever det inte för vi KÄNNER det inte. Många av oss söker nämligen inte bara efter en person som ska klicka med den inre bild vi har, utan den "rätta" personen måste också omedelbart få oss att KÄNNA de känslor vi längtar efter att få känna. Vi söker alltså efter en person som påminner tillräckligt mycket om den inre fantasibild vi har och som får oss att KÄNNA de känslor vi längtar efter att känna.

För att detta omedelbara "klick" ska kunna ske krävs, förutom den laddade inre bilden med tillhörande känslor, även att vi har en livssituation som vi inte är nöjda med. Vi vill åt en förändring som vi känner endast kan ske om vi träffar den rätte/rätta personen för oss. Det innebär att ju starkare längtan efter vår inre bild är, ju mer låst vår livssituation är och ju större behovet av räddning är - ju starkare och mer intensivt klickar det när vi möter en person som stämmer tillräckligt väl med vår inre bild och får oss att känna de rätta känslorna. 

Vi kan gå in i ett rum där det befinner sig hundra personer.
Vi möter blickar, hälsar och går vidare.
Men så SER vi någon och någon SER oss.
Det klickar till. Blickarna låses fast.
Vi viker undan blicken, vi känner oss omtumlade "Vad var det som hände?" 
Vi blir nyfikna, hittar den andres blick igen och blickarna låses fast.
Det här sker snabbt.

Båda märker den andres förtjusning och som genom en slags förtrollning ser världen ljusare ut. Vi ser en lösning på vår låsta livssituation, den grå, deppiga, tunga och meningslösa vardagen är över. Smärta och ångest är ett minne blott, vi lösgör oss från vårt tunga bagage. Vi känner förhoppning om att våra drömmar kan bli sanna, att vi tillsammans med den här speciella personen äntligen kan få KÄNNA de känslor vi längtar efter och vi kan få uppleva det vill uppleva och bygga upp det vi drömmer om. Vi känner lust och inspiration, allt känns plötsligt möjligt.

Vi känner oss levande.
Vi känner oss hela.

FANTASI OCH VERKLIGHET
När vi är tonåringar kan vi längta väldigt starkt efter någon som stämmer överens med vår inre bild av hur den rätte/rätta ska se ut och hur han eller hon ska vara osv. Den här längtan är naturlig och kan komma att kryddas med många fantasier sedan vi är små som handlar om att prinsessan till sist möter sin prins - då är vi äntligen i hamn, då blir äntligen alla problem lösta och vi blir lyckliga. 
The end!

Många av oss fortsätter att matas med med historier om förälskelse, om det åtråvärda ruset om hur underbart det är när vi äntligen, äntligen, äntligen träffar den rätte/rätta. Vi bygger upp våra inre bilder, laddar dem med förväntningar och sedan projicerar vi dem på ett utvald objekt som stämmer in på den inre bild vi har. 

Vi kan tråna och längta efter en person under hela skoltiden och på avslutningsfesten så kommer personen äntligen fram till oss och säger att han eller hon är kär i oss. Vi blir överlyckliga, kanske blir vi tillsammans och träffas...men så efter första dagen eller några dagar så är det som att någon har hällt en hink med iskallt vatten över alla våra tidigare heta känslor. Personen stämmer inte med vår fantasibild och vi känner inte de känslor som vi förväntade oss. 

Personen vi har framför oss har inte tagit form på det sätt vi önskade och drömde om, personen är fortfarande ett objekt som känns...fel. Det kan vara så ytligt som att han eller hon har fel sorts kläder på sig, att han eller hon gör eller säger något speciellt som vi retar oss på. Vi är inte mogna för att ta in den verkliga personen och föra ihop den med den fantasibild vi har har haft om den här personen.
Vi gör slut.

Det här är inget konstigt, det hör ungdomen till för vi är fortfarande nybörjare när det kommer till förälskelse och kärlek, vi är inte mogna. Men ju mer vi mognar och utvecklas så kommer vi att klara av övergången från längtan, dröm och fantasi till att person faktiskt är verklig och skiljer sig från fantasin. Den verkliga personen får mer och mer finnas med i förälskelsen...och det är på så sätt vi sedan kan fördjupa våra känslor för en person och känna kärlek.

Som ni förstår kan det ju gå fel på vägen här...
Vi mognar och utvecklas olika.
Många går vilsna i illusioner, fastnar i gamla mönster osv.

När vi är vuxna så har det stor betydelse hur vi kan integrera vår egocentriska betydelse med verkliga upplevelser av objektet som person - det är detta som kan få avgörande konsekvenser för om förälskelsen kan övergå till ett kärleksförhållande.

FUNDERA

  • Hur ser din inre bild ut av en partner ut?

  • Vad är det för känsla du är ute efter, som får dig att "vakna" när du träffar en person?

  • Har du en speciell typ du brukar falla för, finns det en röd tråd?

  • Hur tycker du att du klarar övergången från att fantasi till verklighet?

  • Hur tycker du att dem du blivit förälskade i har klarat övergången från fantasi till verklighet?

  • Hur har din livssituation sett ut de gånger du har blivit blixtförälskad?

  • Vad längtar du efter? Hur tycker du att de personer du har blivit förälskade i har stämt överens med din längtan precis när ni har träffats i jämförelse med när det har gått några månader?

Fyll gärna på med fler frågor som eventuellt kommer upp när du har läst den här texten. Besvara dem du kan, övriga frågor kanske du kan besvara lite längre fram.

Text
Julia
TuvaForum

Kommentarer  

#40 Nina 2018-02-06 12:16
Tack Julia för en viktig och otroligt bra kurs!
#39 Trixie 2018-02-04 22:01
Vilka texter! Jag pendlar mellan lättnad över att börja förstå och illamående. Jag har alltid trott att det räcker att det ska klicka och att sedan ordnar sig resten för att känslorna är så rätt. Men Herre Gud så blind jag måste ha varit! Varför har aldrig någon förklarat detta tidigare???? Jag har sökt hjälp tidigare och aldrig fått svar på varför det blir så destruktivt eller vad jag kan göra åt det. Julia du knäcker något viktigt här och du förklarar så otroligt bra.

Rekommenderar jag kursen? Ja, absolut! Ge dig kursen i present för det kan vara en av de viktigaste!
#38 C 2018-02-04 18:31
Jag har börjat, lite haltande, på kursen ”Omedelbar attraktion” och återigen slås jag av förundran över hur Julia så tydligt kan beskriva mekanismerna med en sådan precision… Jag tappar andan. Ja, blir faktiskt mållös.

Det är omvälvande; som att bräckas in i sitt egna väsen och äntligen få klarhet. Se. Äntligen stärkas i sin hjärstängel och förstå - jag äger mitt liv! Ingen annan.
#37 maribel 2018-02-04 18:30
Jag blev tipsad av en väninna om detta fina forum och jag är djupt tacksam. Under många år jag har famlat i blindo men du skriver så att jag äntligen förstår mer på djupet vad kärlek är och vad kärlek inte är. Tack vare dina texter blev jag till sist fri från en väldigt destruktiv relation och har fått verktyg för att gå vidare. Vi är många som har dig att tacka! Vad skull jag ha varit utan dina texter och ditt otroligt engagerade och varma stöd.

Kram Maribel
#36 AnnaFeduta 2018-02-04 13:15
Jättebra text och kurs! Tack för alla bra texter här!
#35 Kamila 2018-02-02 19:30
En väldigt "matnyttig" kurs som ALLA unga tjejer skulle läsa INNAN de skadas för mycket i sitt sökande efter en pojkvän. Själv är jag nästan 50 år med många sår. Underbara Julia jag vill verkligen tacka dig för dina texter som fick mig att öppna ögonen för hur jag kan börja hjälpa mig själv på olika sätt. Jag kan inte annat än att rekommendera TuvaForum och dina fantastiska kurser.
#34 Lisa S 2018-02-01 16:14
Jag kan inte med några få ord tala om hur mycket Julia och TuvaForum betyder för mig.

Äntligen hittade jag någon som förstår och förklarar på rätt sätt så att jag äntligen förstår vad det är som händer och vad jag behöver jobba med och förändra.

Jag har kursen och även "Sunda gränser" och jag läser dem om och om igen. Jag kan inte nog rekommendera dem!
#33 Resan framåt 2018-02-01 06:56
Tack, tack, tack för allt du gör!
#32 Sigrid 2018-01-24 12:57
Efter alla år, bortkollrad från mig själv, så är texterna i kurserna inte ”bara” som nödvändiga stödstolpar att klamra mig fast vid, utan också, inte minst vägledande när min kompassnål pendlar nyckfullt mellan vad som är klokt eller omdömeslöst.

Det här är ett svårt och utmanande ”arbete” jag givit mig in på, men samtidigt är det också en enorm trygghet att det heller aldrig kunde ske under bättre förutsättningar; det att jag finner stöd och klarhet i den information jag tar del av.

Så omfattande som jag nu förstår att det här är, begriper jag inte hur jag någonsin skall kunna reparera, men jag tar ett andetag i taget och tror att jag, när jag vågar se (ännu mer av) min egen del i mönstren och har mod nog att våga förändra. :sad:
#31 Julie 2018-01-21 16:07
Jättefin text och underbart forum!

Lägg till kommentar

Säkerhetskod
Uppdatera