Borderline (känslomässigt
instabil)- hur det kan vara att
leva tillsammans med någon som har har borderline Har du varit tillsammans med någon som i ena stunden idealiserat och höjt dig till skyarna för att i nästa ögonblick totalt nedvärdera dig? Att leva med dessa ständiga skiftningar är slitsamt, förvirrande och plågsamt. Att försöka definiera borderline personlighetsstörning är som att titta in i ett kalejdoskop. Det man ser bildar ett konstant skiftande och brokigt mönster när det vrids. Störningen orsakar inte bara instabilitet utan är själva sinnebilden för det. Hastiga växlingar En person med borderlinestörning har ofta förmågan att utan vidare ha två motstridiga åsikter - ett slags dubbeltänk.Under ett samtal kan en person med borderline först säga en sak för att några minuter senare säga något motsatt. Om du påpekar det, att han precis sa något annat, så kommer personen med borderline förneka det. Han är inte alltid själv medveten om det. Naturligtvis blir det här väldigt förvirrande för omgivningen. Växlingarna mellan personlighetstillstånd visar sig ofta på så sätt att personen förändras i ansikts-uttryck, hållnings och röst. Lura mig en gång, fy skäms på dig. Lura mig hundra gånger, fy skäms på mig. /Anhörig Personer med borderlinestörning växlar väldigt snabbt i humör. Deras känslor är snarare affekter - de är intensiva men saknar djup. Tomhet, ensamhets- och/eller övergivenhets-känslor uttrycks ofta med raseri eller avgrundslik förtvivlan som gör honom desperat. När borderlinepersonligheten är i affekt ökar hans krav på omgivningen. Omgivningen förväntas stötta, ge odelad uppmärksamhet och stå ut med en massa elaka ord och handlingar. Först jag, sedan jag, bara jag. /Borderlinepersonlighet Statistik och diagnos Det har beräknats att i Sverige har mellan 70 000 och 140 000 personer diagnosen borderline personlighetsstörning. Borderline personlighetsstörning är vanligare hos kvinnor än hos män. Män får oftare diagnosen antisocial personlighetsstörning eller narcissistisk personlighetsstörning även om de har samma symtom som en kvinna med borderline. Tyvärr är kliniker ofta benägna att klassa nästan alla impulsiva och "jobbiga" patienter som borderlinepatienter. Borderline personlighetsstörning har blivit psykiatrins virussjukdom. När patienter i den kroppsliga vården har en samling symtom som läkaren inte förstår orsaken till blir diagnosen ofta "virus". I den psykiatriska vården får den kvinnliga patienten med vaga, allmänna symtom som antyder instabilitet ofta diagnosen borderline. Det är svårt att diagnostisera borderline men många läkare ger diagnosen borderline alldeles för lättvindigt. Borderline personlighetsstörning måste uppfylla minst fem av nio nedanstående kriterier En person som har diagnostiserats med borderline personlighetsstörning måste uppfylla minst fem av de kriterier som krävs för att ställa diagnosen borderline enligt DSM-IV - den diagnostiska och statistiska handboken om psykiska störningar (American Psychiatric Association).
Inåtagerande borderline - utåtagerande borderline Det är viktigt att skilja mellan inåt- och utåtagerande borderlinebeteende. Borderline-personligheter har nämligen en tendens att hantera sin oro på två olika sätt. Skillnaderna är viktiga eftersom de främst kommer till uttryck i nära relationer när det krävs ett ansvar. Intåtagerande borderlinepersonligheter vänder huvudsakligen sin smärta inåt, mot sig själva och mot den egna kroppen. Inåtagerande borderlinepersonligheter är mer självmords-benägna än den utåtagerande, uppträder mer deprimerat och är mindre välfungerande i arbete och vardagsliv. Utåtagerande borderlinepersonligheter visar ofta en narcisstiskt föraktfull fasad "Jag klarar mig själv, jag behöver varken dig eller någon annan". Den utåtagerande är mer projicerande och aggressiv till sin karaktär. En utåtagerande borderlinepersonlighet kan på ett hjärtlöst sätt kränka andra, de har en samvetslöshet som förvärrar effekten av kränkningarna. Den utåtagerande borderlinepersonligheten projicerar ut det egna inre lidandet som han inte förmår hantera på egen hand. "Det är andras fel att jag mår så här och andras fel att jag inte mår som jag borde göra". Svart/vit värld En person med borderline lever i en svart/vit värld och har inte förmågan till nyanser. På grund av sitt kluvna tänkande ser personer med den här typen av personlighet endast extremer som "allt gott" eller "allt dåligt". Att leva nära en som har borderline innebär att man vid konflikter komma att uppfattas som en genomusel människa som enbart vill honom/henne illa. En borderlineperson ser alltid det som att hans/henne beteende, hur hemskt det än är, är orsakat av någon annan. De kan inte förstå att någon inte kan tillfredsställa alla deras behov eller finnas till hands dygnet runt endast för deras skull. Det går inte att komma till en lösning med en människa som tror att du är hans/hennes största fiende och bara vill göra honom/henne illa. Alla dina försök kommer att tolkas som ytterligare en attack, och borderlinepersonen kan bli helt upptagen, nästan besatt av att få upprättelse. Djup beroende/oberoendeproblematik Rycka-och-slita-tag-i-och-stöta-bort Utåtagerande borderlinepersonligheter visar upp en föraktfull fasad "Jag klarar mig själv, jag behöver varken dig eller någon annan". Han verkar oberoende men har egentligen en djup beroende/oberoendeproblematik som tar sig i uttryck på olika sätt - ofta via projektion och aggressivitet. En utåtagerande borderlinepersonlighet kan på ett hjärtlöst sätt verbalt kränka andra människor - de tycks märkligt omedvetna om hur deras mycket elaka beteende sårar dem som utsätts för det. Just samvetslösheten förvärrar ytterligare effekten av kränkningarna. Borderlinepersonen har svårt att erkänna att han har behov av andra, vilket medför att han i stället stöter dem ifrån sig, avvisar dem och håller dem på avstånd - speciellt om han är utsatt för stress eller befinner sig i kris. "Rycka-och-slita-tag-i-och-stöta-bort" -beteendet leder till ytliga och kortlivade relationer. Början av relationen är intensiv och slutet abrupt. Borderlinepersonens rädsla för närhet i relationer driver ut honom i ett rastlöst och ofta vidlyftigt sökande efter "kickar" - han ersätter intimitet med intensitet. Ett exempel ur boken "Farliga relationer" "En borderlineperson säger till sin vän: Förra året blev jag vansinnigt förälskad i en helt fantastisk kvinna. Hon var alldeles för underbar för att vara sann. Och jag började, i vanlig ordning, tvivla på henne för det. Jag ville ha en relation med henne eftersom jag älskade henne så mycket. Men jag vill också att hon skulle lämna mig ifred eftersom jag kände mig rädd och sårbar. Jag gick tillbaka till henne, lämnade henne, gick tillbaka till henne igen, lovade en massa saker som jag inte kunde hålla o.s.v. Fram och tillbaka. Som jag höll på! På något egendomligt sätt kände jag att jag hade makt över henne och hela situationen. Och jag gillade det! Jag kunde hålla på så när jag kände för det. Ibland kände jag att jag använde henne som en dörrmatta. Och hon förlät mig, gång på gång, och hon sa att hon bara ville lära känna mig och komma mig närmare. Hon ville både förstå och hjälpa mig. Och varje gång hon försökte visa sin omtanke om mig vägrade jag att ta emot henne och svarade tafatt med att dra mig tillbaka istället. Så fortsatte det ett bra tag. På det sättet förlorade jag den finaste och bästa kvinna jag över huvud taget har träffat. Hon tröttnade på mig eftersom jag aldrig kunde bestämma mig. Och jag kunde varken lita på om hon älskade mig tillräckligt mycket, eller om hon älskade mig alldeles på tok för mycket." Förutsägbara faser för kvinnan i en relation med en man som har borderline Förvirrningsfasen Kvinnan kämpar och sliter med att försöka förstå varför hennes man med borderlinepersonlighet beter sig så irrationellt och egendomligt i relation till dem som står honom nära. Hans beteende verkar ologiskt och osunt. Kvinnan försöker hitta lösningar och börjar allt mer anklaga sig själv. Den utåtriktade fasen I den här fasen försöker kvinnan få borderlinepersonen att söka professionell hjälp, samtidigt som hon försöker få honom att ändra på sig. Hon försöker få grepp och information om problematiken. Kvinnan gör sitt yttersta för att inte utlösa det osunda beteendet. Kvinnan går som katten runt het gröt. Den inåtriktade fasen Kvinnan böjar blicka inåt och börjar bli mer uppriktig mot sig själv. Hon tar sig själv mer på allvar och börjar lita mer på sina egna intryck och känslor. Hon börjar landa i tanken "För att vara i en relation krävs det två människor". Kvinnan börjar förstå sin egen roll i relationen. Beslutsfasen Med en stor mängd kunskap om både sig själv och sin partner börjar kvinnan så sakta fatta egna beslut om relationen. "Ska jag stanna? Ska jag gå? Vad får jag ut av relationen? Vilka alternativ finns? Har vi inte provat allt?" Slutfasen I slutfasen ser kvinnan till att fullfölja de beslut hon har fattat. Säkert har hon fått ändra sitt förhållningssätt flera gånger och provat olika alternativ. Det är viktigt att tänka efter och vara väl förberedd på borderlinepersonlighetens reaktioner för att hålla "kriget" på avstånd och för att kvinnan ska kunna behålla sin självaktning och framtidsvisioner. Kvinnan bör vara lite orolig för att något kommer att hända ska hon vara övertygad om - så ta inga beslut under intensiva och känsloladdade gräl. Försök istället att vara lugn och gå åt sidan - avvik från din "krigsplacering" och vänta tills situationen är mer uthärdlig. Det senare är ett absolut måste om barn finns i närheten. Borderline och dess våldscykel (Walkers) Borderlinepersonlighet kallades förr för "cyklotomi" och det kom från det cykliska förlopp utbrotten och humörsvängningarna kom. Det har gjorts en bild som visar en tydlig modell hur cykliskt våldet är och förutsättningen för att våldet, raseriet och ångesten ska utlösas är just relationens intimitet. Detta förklara på många sätt varför en man som misshandlar kvinnor kan leva utåt sett normalt liv, men i sina relationer vara ytterst våldsamma. En och samma man kan utveckla två helt olika personer. Spänningsuppbyggandet En man med borderlinepersonlighet har en grundläggande nedstämd sinnesstämning i sina relationer. Han har extremt starka behov av närhet i sina intima relationer. Kvinnan han lever tillsammans med kan inte möta och tillfredsställa hans behov eftersom han är bottenlös i sina behov. Hans diffusa känsla av att vara otillfredsställd bygger upp en inre spänning. Våldsutbrott Den inre spänningen övergår i stigande ilska. Han nedvärderar kvinnan och till sist når han urladdningen. Ofta är det för att han uppfattar det som att kvinnan sviker honom eller att hon på ett eller annat sätt är förlorad för honom. För mannen är våldsutbrotten en spännings-befrielse. Återhämtning En man med borderlinepersonlighet står inte ut med den hotande ensamheten så det är nu han ber om förlåtelse. Avvikelser i hjärnan De främre delarna av hjärnbarken som kallas frontalloberna hjälper oss ta emot impulser from kommer inifrån hjärnan; här finns också vår förmåga till förmågan att styra vårt beteende och gott omdöme, fatta beslut, lära av tidigare erfarenheter och följa regler. Det är frontalloberna som hjälper oss att räkna ut om vi är i fara eller inte, och om vi har orsak att vara arga på någon eller inte. Många som har diagnosen Borderline har små, svårbestämbara avvikelser i hjärnan. Det visar resultat från EEG-mätningar och neuropsykologiska test. Särskilt män med borderline visar ofta ha lätta neuropsykologiska störningar. I en studie 1990 visade det sig att 50 % av en grupp män och 20 % av en grupp kvinnor med borderline visade tecken på neuro-psykologiska problem som uppmärksamhetsproblem och inlärningssvårigheter. Dessa avvikelser finns bara hos vissa personer med diagnosen borderline, alltså inte alla. Neuropsykologiska störningar kan vara med födda hos en person. Det kan också vara så att det finns en sårbarhet hos ett barn som växer upp i en destruktiv miljö för att borderline ska utvecklas. I en destruktiv uppväxtmiljö får inte barnet den hjälpt det behöver för att kompensera för ditt biologiska handikapp och problemen blir förvärrade. Barn kan också få skador genom fysisk misshandel som kan ge skallskador. Barn som blir svårt försummade av sina föräldrar har genom studier visat att deras hjärnbalk och underliggande områden inte utvecklas normalt och att dessa områden kan bli 20-30 % mindre hos dem än hos andra barn. Det påverkar inte bara intelligensen utan också känslolivet. Barn som inte har fått någon sund omsorg, som inte har blivit smekta och älskade som barn får en annorlunda hjärnstruktur och får svårare att knyta an till andra människor. Män med skallskador har visat sig vara två till sex gånger så aggressiva som män utan skador på frontalloberna. De områden som är mest känsliga för slag och andra skador är tinningloberna och området framtill i hjärnan (det orbitiofrontala området.) Skador i främre området i hjärnan kan resultera i brist på hämningar och en tendens till känslomässig instabilitet och antisociala beteende. Skador på tinningloberna har samband med aggressiva beteenden, depression, ångest och impulsivitet - alltså alla symtom som man kan hitta vid borderline personlighetsstörning. Men alla människor som råka ut för svåra skallskador drabbas inte av borderline personlighetsstörning. Att tänka på som anhörig En borderline personlighet projicerar sina obehagskänslor på andra och de som främst utsätts är ju den han har en nära relation till. Om det tillkommer ytterligare påfrestningar som skapar stress kommer han i kris, vilket intensifierar hans projicering. De som är anhöriga blir då både ledsna och arga eftersom de lätt sätter sig i rollen som "svampar" som suger upp hans förtvivlan och urskillningslösa raseri. Det tycks aldrig ta slut. Ena stunden behandlas de som "svampar" för att i andra stunden vara "världen bästa" igen. De anhöriga tror att om de bara anstränger sig lite till, och står ut ännu en tid med alla ogrundade påståenden och anklagelser, så kommer nog allt avta i styrka. Men det förhåller sig snarare precis tvärtom. Du som anhörig måste omedelbart sätta stopp för annars förstärks det destruktiva samspelet ytterligare. Det du på ett orättfärdigt sätt blir anklagad och utsatt för ska med bestämdhet återföras till borderlinepersonligheten. Det är viktigt att påminna sig om att en borderlineperson inte har ett konstruktivt språk för sina starka och frustrerande tankar och känslor - utan det är mest som ett slags oljud inom honom. Försök därför att inte ta det som sägs personligt och gå inte in i försvarsposition i syfte att skydda dig - håll på dig själv, försök inte gå in i diskussionen för du kommer bara att tappa bort dig själv i allt kaos. Försök att vara bestämd, vänligt korrekt och icke-försvarsinriktad - men det är inte lätt, för i nära relationer så är det svårt att inte ta någon annans ord och handlingar personligt. Om en borderlineperson har skrivit arga och hotfulla meddelande, ringt och lämnat otrevliga telefonmeddelande - så hör inte av dig omedelbart då det bara kommer att förvärra saken. Hör du av dig kommer du bara ge ytterligare näring åt en redan ond cirkel av hotelser och försök till kontroll. Här är det viktigt att du försöker separera dig och ditt friska jag från det som inte är friskt i borderlinepersonligheten, det är viktigt att du pratar med andra som du vet du kan lita på och försök sortera ut vad som är vettigt och sant - allt för att inte suga åt dig borderlinepersonens ilska och frustration.
- för dem som har anhöriga eller närstående med borderline Gränsänglar » - är en stödförening för dem som har borderlinediagnos Zebraforum » - Sofia Åkerman som har skrivit boken "Zebraflickan" har startat självhjälpsgrupper. Det finns skyddade forum. Borderlineenheten i Stockholm » - specialiserad öppen vårdsenhet Dialektisk beteendeterapi - DBT » - psykoterapiform som utvecklats för kroniskt självmordsnära och självskadande patienter med borderline (inåtagerande borderline)  Dn: "Det svåraste var att känna tillit." Det tog många jobbiga år innan Jessika fick diagnosen borderline. Hon pendlade mellan att vara högpresterande och att missköta sig. Nu har hon just avslutat en treårig mbt-behandling och är diagnosfri. Dn: Tjugotreåriga Viktoria fick nyligen diagnosen borderline. Trots sin unga ålder har hon en mångårig - och negativ - erfarenhet av psykiatrin. I och med diagnosen hoppas hon nu på adekvat vård som kan hjälpa henne. SvD: Med Gunilla Nilson, teolog och psykolog och psykoterapeuten Thomas Silfving som skrivit boken som riktar sig direkt till dem som lever i dessa förhållanden: Farliga relationer? - om borderline. SvD: Han sa att JAG var ond. Insikten att jag befann mig i en destruktiv relation handlade definitivt också om mig själv. Den våldsamma mannen var en spegel för mitt dåliga självförtroende och mitt behov av att bli älskad och bekräftad. Han satte det värde på mig som jag själv ansåg att jag hade. Vilket inte ursäktar hans beteende men det förklarar vad jag gjorde där och vad jag behövde göra för att förändra min situation. DN: Vuxen men känslig som en tonåring DN: Lång och kantig väg till diagnos |
|
|
|
