Av JULIA | © TuvaForum
Provläs fler texter    

ATT VARA TILLSAMMANS MED NÅGON UTAN EMPATI

Trots att vi människor är så olika när det kommer till empatisk förmåga får vi lära oss väldigt lite och begränsat om detta. Ofta blir vi tidigt vilseledda. "Om vi bara är snälla och visar ännu mer empati så kommer den som visar sig brista i empatisk förmåga visa oss empati tillbaka."

Vi är många som faller i denna fälla när vi träffar en egoistisk person. Vi tror att om vi bara ger ännu mer av oss själva så ska den här personen känna empati med den som ger och vilja ge tillbaka. Att en person som har utvecklat ett osunt egoistiskt mönster kommer med största sannolikhet ta allt han/hon kan utan att ge tillbaka eftersom det är så han/hon arbetar för att se om sig och sitt eget hus. Det finns ingen tanke på att ge tillbaka, inte möjligtvis mer än att portionera ut lite i taget så att den som ger ska känna hopp om att en förändring kommer att ske om hon/han bara fortsätter att ge.

Information sprids mer och mer idag kring människors olikheter när det kommer till personligheter, beteendemönster, temperament mm. Vi är olika rustade när det kommer till hur väl utvecklad emotionell intelligens vi har. Det är ett faktum, se bara på hur världen ser ut, många människor har svårt att sätta sig in i andras känslor. Fokus blir då istället på egna behov, tankar och känslor. Det mesta kretsar kring jag, mig och mitt. Det finns inget ömsesidigt flöde mellan jag och du.

För en egoistisk person finns inget bättre än att omge sig av någon som är empatisk och ger mycket av sig själv. Det finns ingen dragningskraft till att träffa någon som är lik dem själva eftersom det inte skulle generera något till och för dem. Det skulle antagligen leda till en omedelbar konflikt eller bara till ett rätt och slätt ointresse dem emellan. Varför en empatisk givare kan känna dragningskraft till en tagare kan bero på att de i början missbedömde personen för att vara en givare och/eller att de i sig själva är så "betingade" till att ge oavsett hur mycket den andre än tar. Det kan bli gränslös kontakt/relation om båda är gränslösa, tagaren som tar oavsett hur illa det drabbar den andre och givaren som ger oavsett hur illa det än är för honom/henne själv.

Det gäller att sätta gränser. Det är bra för en givare att lära sig att "hantera" och balansera sin kontakt med en person med osund egoism. Dynamiken mellan givare och tagare är ofrånkomlig att möta i samhället. Givaren sätter en gräns när det känns som att tagaren börjar gå över de gränser som är de mest viktiga för honom/henne. Det behöver inte alltid leda till en konflikt. Det kan räcka att givaren backar och/eller stänger dörren till närmare kontakt.

Det ligger inte aldrig i någon annans uppgift att försöka "uppfostra" en annan vuxen människa. Det är utom vår kontroll att förändra andra människor. När vi kan ta till oss denna informationen och använda den kommer vi spara mycket tid och energi. Istället för att slösa våra resurser genom att gå in i det som inte känns bra för oss kan vi alltså backa utan drama, utan att döma, utan att försöka förändra, utan att "läxa upp. Det är det som innebär att ha gränser, att hålla på dem och att vara rädd om sig själv.

Vi människor har olika gränser för vad vi tycker är hälsosamt och respektfullt. Det kommer alltid vara så eftersom vi människor är olika. Därför är det viktigt att komma fram till vilka gränser det är vi själva har och hålla oss till dem. Det går att testa sig fram i detta, speciellt ju fastare mark vi har under fötterna. Det kan stärka oss själva att se att vi inte är maktlösa i kontakten med någon som har ett beteendemönster som är vår motsats. Vi lär oss att inte ta andras beteendemönster personligt. Det är inte samma sak som att a dra människors beteende kan drabba oss personligt, vilket gör att det är extra viktigt med gränser. Vi behöver se över vilka människor som har liknande moral och värderingar som oss själva. Vem och vilka kan vi lita på? Det är spännande och stärkande att lära sig nya saker som gör att vi känner mer och mer att det är vi själva som VÄLJER vem det är vi umgås med, vilka vi har nära relationer med, att vi väljer utifrån ett perspektiv som är hälsosamt för oss själva. 

Att ha ett samvete är viktigt för empatin
Om vi inte känner empati för andra så känner vi inte heller av något samvete. Utan samvete känner vi heller någon ånger när gör något fel och/eller behandlar andra illa.
Personer som har en brist när det kommer till empatisk förmåga är bra på att manipulera eftersom de inte har några skuld- och skamkänslor som står i vägen för manipulationer. Det finns inget samvetet som knackar dem på axeln och påkallar att rannsaka sig själv om de har sagt eller gjort något som sårat eller skadat en någon annan (vilket kan ha skett psykisk, fysiskt och/eller sexuellt). 

Det dåliga samvetet och skuldkänslor är svåra känslor och vi vill ju gärna undvika dem. En strategi är just att inte vidröra dessa känslor, skjuta dem ifrån oss genom att inte rannsaka oss själva. Det är då vi aldrig ber om ursäkt och säger förlåt eftersom vi aldrig tycker att något är vårt fel. Det går att skjuta bort det mesta med förnekelse "Det har jag aldrig sagt/gjort", liksom att förlöjliga och försöka trycka ner eller bli aggressiv.

Att inte ta till sig vad man gjort för fel, att inte rannsaka sig själv, att inte försöka förändra ett beteendemönster som skadar andra innebär att man om och om utsätter andra för dålig behandling. 

När vi ett okej till ett väl utvecklat samvete rannsakar vi oss själva. Vi ser över vår egen del i det som skett eftersom vi känner både skuld och dåligt samvete. Empatin gör att vi förstår att vi med ord och handling kan såra andra människor och sådant vill vi inte ha på vårt samvete. Empatin är grunden till att vi ber andra människor genuint om ursäkt och anstränger oss för att inte göra om samma sak igen.

I sunda relationer finns ett växelspel i givande och tagande
I sunda relationer finns ett växelspel i givandet och tagandet. Ge dig själv information och kunskap om hur olika vi människor kan vara och vilka olika förmågor vi har. Det kommer förhoppningsvis leda till att du ser över hur du själv är, samt vilka människor du mår bra av att ha dig nära och vilka du ska hålla mer distans till. Dina vänskaps- och kärleksrelationer kommer på sikt antagligen att ge dig energi istället för att ta din energi och istället för att brytas ner kommer du att stärkas och ges utrymme att växa.

Text 
© Julia
TuvaForum


Provläs fler texter 

Copyright © 2008-2020 TuvaForum | tuva@tuvaforum.se